Sigrid Storråda drottning först av Sverige och sedan av Danmark. Hon är känd främst från de isländska sagorna och ska ha varit dotter till en västgötsk storman vid namn Skoglar-Toste.

Enligt sagorna fick hon sönerna Olof och Emunde med sin förste make, den svenske kungen Erik Segersäll. Erik Segersäll skilde sig dock från henne, vilket sagorna ger olika förklaringar till, och satte henne i stället att styra över Gautland (Västergötland) tillsammans med Emunde. Som härskarinna över Västergötland var hon eftertraktad av flera småkungar som önskade gifta sig med henne. Två av dessa friare var så efterhängsna att hon till slut lät bränna dem inne, nämligen Opplänningakungen Harald Grenske (far till Olav Haraldsson) och östervägskungen Vissivald (troligen den ryske prinsen Vsevolod). Med detta illdåd ville hon visa att småkungarna gjorde säkrast i att hålla sig borta från henne och det gav henne tillnamnet Storråda (på engelska kallas hon "the Haughty" - den högmodiga). En kung som hon dock inte hade något emot att gifta sig med var Norges Olav I Tryggvason. Bröllopsplanerna fick emellertid ett abrupt slut i Kungahälla när Sigrid förklarade att hon inte ville bli kristen. Olav Tryggvason blev då så ilsken att han slog henne i ansiktet och sa att han inte tänkte gifta sig med en hundhedning. Efter denna oförrätt blev Sigrid Storråda en bitter fiende till Olav Tryggvason. Hon gifte om sig med Danmarks kung Sven Tveskägg och hetsade honom och sonen Olof Skötkonung som nu var svensk kung att gå i krig mot Olav Tryggvason. Detta skedde också och resulterade i den norske kungens död i slaget vid Svolder år 1000.





Med Sven Tveskägg fick Sigrid dottern Estrid som blev mor åt den danske kungen Sven Estridsson vars ättlingar skulle regera Danmark fram till 1448.

Gift med
Sven Tveskägg. Kung av Danmark.

Barn:
Estrid Svensdotter